Tea Lundmark

jez, nästan ett år sedan man luftade tankarna här sist! Men kändes väl på tiden och fick även ett litet sug av att skriva igen. Kan vara för att mina lediga timmar mest består av att ligga i soffan för att jag it ids göra något annat mellan jobb och träning, men sen är de även så att jag kikade in här av en slump. Juste Tea, du har ju en sån där blogg...Sen var de även så att det sista jag skrev om var mina tankar och känslor om hur de skulle bli att byta från rött och vitt till blått och vitt! Lämna säkerheten i Piteå IF och starta något nytt i Storfors. Nu är de så att jag lämnar ännu ett lag och till och med säkerheten i Piteå stad. Från och med i januari, tekniskt sett så är jag de redan men innan jag ger mig in i det här så ska jag bara vara lite jul och nyårsledig. 

 

Men ja, Notviken. Luleå! Jag var på väg till Notviken redan förra året men ångrar verkligen inte att jag valde Storfors. Har haft en riktigt bra säsong i Storfors och är verkligen nöjd över att jag valde att gå dit även om vissa inte riktigt förstod hur man hellre väljer ett bottenlag/nykomling än ett rutinerat topplag som satsar högt. 

Jag vill verkligen säga tack till hela föreningen, laget och supportrarna i Storfors. Har varit lärorikt, spännande och välkomnande att ta plats i ett damlag. Att inte längre vara äldst och lära sig tillhöra en miljö där allt handlar om att vinna. Även ett lag som slåss för att hålla sig kvar! 

 

Jag sökte efter en säsong där jag skulle få kämpa och testa mig själv. Visa lite vad jag gick för. Kunde jag ha visat de i Notviken? Kanske, kanske inte. Jag fick ta ansvar på ett helt annat sätt och de ställdes krav på mig från både tränarna och laget. På plan skulle jag hjälpa till att bära laget. Det här kändes spännande och läskigt på samma gång. Men vilken säsong de blev, både på och utanför planen.

Att tillhöra ett bylag har varit hur kul som helst för man får stöd av människor som verkligen bryr sig. Absolut får du ett fantasiskt stöd om du tillhör Piteå IFs damlag, ingen snack om den saken men med ett bylag blir de som en helt annan sak. De blir så intimt på något vis. Folk som man inte hade någon aning om vem dom var kom fram till en efter, före matcher och ibland till och med utanför planen och berömde en eller önskade en lycka till! 

Storfors var helt rätt för mig och jag fick komma in i ett sånt fantastisk gäng! Fått lära känna några fantstiska människor som jag var super nöjd att kalla mitt lag och medspelare. Har fått haft en grym målvaktstränare som jag tackar och önska jag kunde ta me med mig till Notas. Jag hoppas verkligen att de kommer gå bra för SAIK kommande säsong och tackar hela SAIK för ett oförglömligt år och för de förtroendet jag fått.

 

Men nu är det som sagt dags för ny utmaningar och nya färger. Jag känner inte längre den oro jag gjorde förra året. Vad händer om de inte blir bra? Det finns inga funderingar längre. Det här kommer bli bra! 

 

Notviken, Luleå, here I come!